Sofisternas återkomst? – Demokrati, postsanning och retorik i populismens tidevarv

Filosofer

Projekttid: 2021-2024

Huvudfinansiär: Vetenskapsrådet.

Om projektet

Projektet ska utveckla en förståelse av demokratins status idag med fokus på det konstanta hot som vältalare och sofister utgör mot folkets suveränitet. Idag framstår det som att vi lever i sofistens och populistens tidevarv, ett så kallat postsanningstillstånd där sanningens funktion och kraft i det politiska livet i bästa fall är starkt försvagad. Den politiska vänstern menar ofta skulden för detta tillstånd ligger hos populister och demagogiska högermän från Trump till Bolsonaro och Putin. Från höger får vi istället höra att det är en i sin sofistik ytterst framgångsrik akademisk vänster, vars upprinnelse står att finna i den revolutionära -68-rörelsen, som är skyldig. Två centrala aspekter, en teoretisk och en historisk, ser ut att kunna sammanföra dessa skilda perspektiv. För det första pekar de båda implicit mot vad som framstår som ett oundvikligt problem i demokratin, nämligen det faktum att folket, i egenskap av suverän, kan duperas. Å andra sidan kan vi, på ett historiskt plan, se att denna hotfulla figur (oavsett om vi refererar till den som sofist eller populist) återigen fångar den politiska forskningens intresse under slutet av 1960-talet. Med detta som en utgångspunkt kommer projektet att arbeta utifrån följande hypotes: dagens diskussion om det hot som dessa figurer utgör mot demokratin finner sitt ursprung i en oro som syns i såväl statsvetenskapen som i det politiska tänkandet mot slutet av les trentes glorieuses i form av ett nyfunnet intresse för populisten och sofisten. Medan populismen och dess relation till den liberala demokratin idag är ett välutforskat ämne, saknas det motsvarande utredningar av sofisten. Förutom att sofisten, vars talekonst sedan antiken gång efter annan fått honom utesluten från demokratin, här verkar utgöra ett mer ursprungligt hot (populismen uppstår först under 1800-talet), verkar också det sofistiska hotet (i motsats till populisten) ställa oss inför en rad mer grundläggande frågor. Genom sin historiska funktion som filosofins andre har sofisten tvingat det politiska tänkandet att konfrontera en rad grundläggande frågor om vad som är och inte är (politisk ontologi), vad sanningen är och hur vi kan finna den (politisk epistemologi) och språkets roll inom denna praktik (politisk retorik). Projektet kommer, genom att undersöka hur dessa frågor har utvecklats i relation till sofisten som figur inom det politiska tänkandet sedan 60-talet, att på ett nytt sätt undersöka de frågor som rör hotet mot och tillståndet i den moderna demokratin. Ett fokus på frågor om politisk ontologi, epistemologi och det politiska språket gör det möjligt att skifta perspektiv, bort från statsvetenskapens empiriska frågor om huruvida och på vilket sätt populisten hotar demokratin till vad detta hot, i sin historiska specificitet, säger om ett visst demokratiskt system. Då sofisten under denna tidsperiod utgjort en högst ambivalent figur, kommer projektet att studera dess funktion inom dessa tre teman (ontologi, epistemologi, retorik) utifrån tre antagonistiska relationer i det politiska tänkandet. Frågan om sofistens plats i det politiska varat kommer att undersökas utifrån motsättningen mellan Barbara Cassins logologi och Alain Badious ontologi. Sedan kommer vetandet att undersökas utifrån Michel Foucaults kritik av sofisterna i sina sista föreläsningar och Jacques Lacans analogier mellan sofisten och psykoanalytikern i sina seminarier. Slutligen kommer språket och retoriken att undersökas via motsättningen mellan Jacques Derridas och Jacques Rancières respektive förståelse av skrivandets politik. Målet med projektet är att undersöka sofistens återkomst i modern filosofi efter -68 i syfte att förstå vad behandlingen av denna figur kan säga oss om de problem som vi idag ser i demokratin. Målet är således att utifrån en retorisk läsning av sofisten som en återkommande figur i demokratins historia bidra till en specifik förståelse av de specifika historiska utmaningar som dagens demokratiska system står inför.

Publikationer

Stagnell, Alexander. “Något-intet-den?”, Res Cogitans, vol. 15, nr. 1, (2021), ss.28-42.

Stagnell, Alexander. “’I would prefer not to’; or – Who’s afraid of Hegel? Protagoras and Parrhêsia”. S: Journal of the Circle for Lacanian Ideology Critique, vol. 13, ss. 47-62.

Stagnell, Alexander. “Autonomous Politics: Imaginary and Imagination in Doxology”, i Shadows in the Cave: Revisiting Rosengren’s Doxology, red. Bengtson, E., Ekeman, K., Gorgis, M., Schou Therkildsen, L. & Stagnell A. Ödåkra: Retorikförlaget, 2022, ss. 277-295. ISBN: 9789186093518.