Ambassadören: Opålitlig sofist eller fredsbevarande förhandlare

Sammanfattning

Artikeln undersöker om sändebudet, eller ambassadören, kan förstås som en historiskt stabil typ som bär diplomatins historia från antiken till i dag. Startpunkten utgörs av två antika exempel. Det ena är Gorgias framgångsrika ambassad till Aten 427 f.v.t. Det andra är Demosthenes anklagelser mot Aeschines i Den falska ambassaden. Tillsammans visar de en misstänksamhet mot ambassadören som vältalig sofist, en misstänksamhet som består än i dag. Eftersom ordet ”diplomati” myntas först under franska revolutionen ifrågasätter artikeln de dominerande berättelserna om diplomatins ursprung, antingen i en mytisk urtid eller i renässansens statssystem. I Aten fungerade släktskapsdiplomatins myter om gemensamt ursprung som ett sätt att dölja splittringen (stásis) både inom och mellan städer. Anklagelsen mot en förförisk ”typ” blev ett sätt att förneka konflikten. Renässansens och tidigmodernitetens handböcker, av bland andra Gentili, Hotman, Wicquefort och Pecquet, läses med Lacan som en spänning mellan ett vetenskapligt begär att kodifiera ambassadören och ett traditionellt, fördolt vetande i mästarens tjänst. Detta förstås som ett uttryck för det Santner kallar investiturens kris. Med revolutionen, hos Paine, Rousseau och Ducher, förvandlas typen till diplomaten: en medlare mellan viljor på en marknad. Efterkrigstidens nostalgi över ”den gamla diplomatin” hos Nicolson, och tv-serien The Diplomat, visar hur denna figur retroaktivt naturaliseras. Slutsatsen är att sändebudets historia är en historia av brott, inte av kontinuitet. Typen formas varje gång som svar på ett för suveräniteten specifikt historiskt problem.

Citera

APA

Stagnell, A. (2025). Ambassadören: Opålitlig sofist eller fredsbevarande förhandlare?. I K. Ekeman, M. Gorgis, T. Lalér, & P. Mehrens (Eds.), Retoriska typer (ss. 211–253). Uppsala Rhetorical Studies.

@article{stagnell2025ambassadoren,
   author    = {Stagnell, Alexander},
  title     = {Ambassad{\"o}ren: Op{\aa}litlig sofist eller fredsbevarande f{\"o}rhandlare?},
  booktitle = {Retoriska typer},
  editor    = {Ekeman, Karl and Gorgis, Mirey and Lal{\'e}r, Theodor and Mehrens, Patrik},
  series    = {Studia Rhetorica Upsaliensia},
  number    = {9},
  pages     = {211--253},
  publisher = {Uppsala Rhetorical Studies},
  address   = {Uppsala},
  year      = {2025},
  isbn      = {978-91-988139-2-0},
  language  = {swedish}