Retoriska begrepp A–Ö
Retoriska begrepp från ethos till kairos: Vad retorik är, var begreppen kommer ifrån och hur de fortfarande formar hur vi talar och lyssnar. Korta introduktioner skrivna av en professor i retorik, för alla som vill förstå ordentligt.
Hans Holbein d.y., Ambassadörerna, 1533. National Gallery, London.
Börja här
Vad är retorik?
Ordets ursprung, Aristoteles definition och varför retorik är mer än konsten att övertyga. Därefter följer guiderna retorikens egen ordning: från situationen, via argumenten och stilen, till analysen.
Del 1
Situationen
Varje tal svarar på något. Innan vi kan övertyga måste vi förstå problemet, publiken och tillfället.
Den retoriska situationen
Problemet, publiken och villkoren: vad ett tal svarar på, och hur talaren själv kan forma situationen.
De tre retoriska genrerna
Att råda, att döma och att hylla: Aristoteles tre genrer, och hur de lever vidare i riksdagen, rättssalen och bröllopstalet.
Del 2
Att övertyga
Retorikens bevismedel och dess arbetsprocess: var argumenten finns, och hur ett tal byggs från första idé till framförande.
Ethos, pathos och logos
Retorikens tre bevismedel: hur de uppstod, hur romarna förändrade dem och hur de används i dag.
Den retoriska arbetsprocessen
Inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio: retorikens fem steg, från att finna argumenten till att framföra talet.
Del 3
Ordning och stil
Hur talet berättas och formuleras: berättelsens makt över publikens förväntningar, och språkets bilder.
Narratio och berättande
Från Quintilianus till Burkes pentad: hur berättelsen sätter situationen och styr vad publiken väntar sig ska hända.
Troper och figurer
Metafor, metonymi, ironi och retoriska frågor: retorikens stilmedel, och varför de är mer än utsmyckning.
Del 4
Analys
Retoriken är också ett sätt att se: att förstå hur andras tal, texter och bilder försöker övertyga.
Vad är retorisk kritik och retorisk analys?
Hur man studerar hur ett budskap är uppbyggt, steg för steg, och hur det blir möjligt i sitt sammanhang.
Visuell retorik
Hur bilder argumenterar: denotation och konnotation, Barthes pastareklam och semiotikens begrepp.
Alla begrepp från A till Ö
Agon ἀγών
Tävlingen: talet som en strid om att bli den främste.
Demos δῆμος
Folket: både den politiska gemenskapen och retorikens största publik.
Dialektik διαλεκτική
Dialektiken är ursprungligen samtalets konst.
Dissoi logoi δισσοὶ λόγοι
Dubbla argument: att varje sak kan talas både för och emot.
Doxa δόξα
Åsikt och allmän mening, den gemensamma grund som argumentationen utgår från.
Enargeia ἐνάργεια
Åskådlighet: att tala så att publiken ser händelserna framför sig.
Enthymem ἐνθύμημα
En retorisk slutledning som vilar på sannolika snarare än nödvändiga premisser.
Ethos ἦθος
Att övertyga genom talarens karaktär, så som den framträder i själva talet.
Exempel παράδειγμα
Argument genom ett verkligt eller påhittat fall, det andra beviset Aristoteles nämner.
Fantasia φαντασία
Grekiskans ord för föreställning eller inbillning.
Farmakon φάρμακον
Läkemedel och gift på samma gång: Gorgias bild av talets makt över själen.
Hegemoni ἡγεμονία
Ordet betecknar auktoritet eller suveränitet.
Ironi εἰρωνεία
Att säga en sak så att en annan förstås.
Isegoria ἰσηγορία
Den lika rätten att ta ordet i folkförsamlingen.
Kairos καιρός
Det lägliga ögonblicket: det som kan sägas, och sägas väl, just nu.
Katakres κατάχρησις
”Missbruket” av ett ord för att benämna det som saknar ett eget namn.
Logos λόγος
Att övertyga genom själva talet: dess ord, troper och argument.
Parrhesia παρρησία
Frispråkighet: att säga det man håller för sant, med risk för sig själv.
Pathos πάθος
Att övertyga genom de känslor talet väcker eller lugnar hos publiken.
Peitho πειθώ
Övertygelsen, och gudinnan som förkroppsligade den.
Sofistik σοφιστική
Sofisternas konst, retorikens rival och dubbelgångare sedan Platon.
Stasis στάσις
Läran om var en tvist står: om fakta, definition, bedömning eller forum.
To prepon τὸ πρέπον
Det passande: att form och innehåll svarar mot situationen, på latin decorum.
Topos τόπος
En ”plats” där argument finns: en gemensam tankefigur att hämta ur.
Läs vidare
Var man börjar med de klassiska källorna, och där retoriken möter filosofin.
Aristoteles, Retoriken
Platon, Gorgias och Faidros
Barbara Cassin, Sophistical Practice