Forskning

Jag bedriver retorikforskning med filosofisk, politisk och idéhistorisk inriktning och jag har bland annat skrivit om teman såsom diplomati och krig, populism och sofistik samt om individuella tänkares verk, företrädelsevis Slavoj Žižek, Barbara Cassin och Alain Badiou. Här finns information om mina pågående och avslutade forskningsprojekt samt mina publikationer.

Demosthenes talaren
Sofisternas återkomst? - Demokrati, postsanning och retorik i populismens tidevarv

Projekttid: 2021-2024

Huvudfinansiär: Vetenskapsrådet.

Om projektet

Projektet ska utveckla en förståelse av demokratins status idag med fokus på det konstanta hot som vältalare och sofister utgör mot folkets suveränitet. Idag framstår det som att vi lever i sofistens och populistens tidevarv, ett så kallat postsanningstillstånd där sanningens funktion och kraft i det politiska livet i bästa fall är starkt försvagad. Den politiska vänstern menar ofta skulden för detta tillstånd ligger hos populister och demagogiska högermän från Trump till Bolsonaro och Putin. Från höger får vi istället höra att det är en i sin sofistik ytterst framgångsrik akademisk vänster, vars upprinnelse står att finna i den revolutionära -68-rörelsen, som är skyldig. Två centrala aspekter, en teoretisk och en historisk, ser ut att kunna sammanföra dessa skilda perspektiv. För det första pekar de båda implicit mot vad som framstår som ett oundvikligt problem i demokratin, nämligen det faktum att folket, i egenskap av suverän, kan duperas. Å andra sidan kan vi, på ett historiskt plan, se att denna hotfulla figur (oavsett om vi refererar till den som sofist eller populist) återigen fångar den politiska forskningens intresse under slutet av 1960-talet. Med detta som en utgångspunkt kommer projektet att arbeta utifrån följande hypotes: dagens diskussion om det hot som dessa figurer utgör mot demokratin finner sitt ursprung i en oro som syns i såväl statsvetenskapen som i det politiska tänkandet mot slutet avles trentes glorieuses i form av ett nyfunnet intresse för populisten och sofisten. Medan populismen och dess relation till den liberala demokratin idag är ett välutforskat ämne, saknas det motsvarande utredningar av sofisten. Förutom att sofisten, vars talekonst sedan antiken gång efter annan fått honom utesluten från demokratin, här verkar utgöra ett mer ursprungligt hot (populismen uppstår först under 1800-talet), verkar också det sofistiska hotet (i motsats till populisten) ställa oss inför en rad mer grundläggande frågor. Genom sin historiska funktion som filosofins andre har sofisten tvingat det politiska tänkandet att konfrontera en rad grundläggande frågor om vad som är och inte är (politisk ontologi), vad sanningen är och hur vi kan finna den (politisk epistemologi) och språkets roll inom denna praktik (politisk retorik). Projektet kommer, genom att undersöka hur dessa frågor har utvecklats i relation till sofisten som figur inom det politiska tänkandet sedan 60-talet, att på ett nytt sätt undersöka de frågor som rör hotet mot och tillståndet i den moderna demokratin. Ett fokus på frågor om politisk ontologi, epistemologi och det politiska språket gör det möjligt att skifta perspektiv, bort från statsvetenskapens empiriska frågor om huruvida och på vilket sätt populisten hotar demokratin till vad detta hot, i sin historiska specificitet, säger om ett visst demokratiskt system. Då sofisten under denna tidsperiod utgjort en högst ambivalent figur, kommer projektet att studera dess funktion inom dessa tre teman (ontologi, epistemologi, retorik) utifrån tre antagonistiska relationer i det politiska tänkandet. Frågan om sofistens plats i det politiska varat kommer att undersökas utifrån motsättningen mellan Barbara Cassins logologi och Alain Badious ontologi. Sedan kommer vetandet att undersökas utifrån Michel Foucaults kritik av sofisterna i sina sista föreläsningar och Jacques Lacans analogier mellan sofisten och psykoanalytikern i sina seminarier. Slutligen kommer språket och retoriken att undersökas via motsättningen mellan Jacques Derridas och Jacques Rancières respektive förståelse av skrivandets politik. Målet med projektet är att undersöka sofistens återkomst i modern filosofi efter -68 i syfte att förstå vad behandlingen av denna figur kan säga oss om de problem som vi idag ser i demokratin. Målet är således att utifrån en retorisk läsning av sofisten som en återkommande figur i demokratins historia bidra till en specifik förståelse av de specifika historiska utmaningar som dagens demokratiska system står inför.

Lenin håller tal
Post-kommunistisk kommunism i Östeuropa

Projekttid: 2021-2022

Huvudfinansiär: Östersjöstiftelsen

Om projektet

Projektet ämnar undersöka vad som här kallas post-kommunistisk kommunism, ett begrepp som är formulerat med utgångspunkt i Slavoj Žižeks och resten av medlemmarna i den psykoanalytiska Ljubljanaskolans arbeten. Den självutnämnde kommunisten Žižek befinner sig i dag i vad många menar är en omöjlig position: att kritisera 1900-talets verkligt existerande kommunism i Östeuropa utan att överge kommunismens idé. Detta sker dessutom i en tid där vänster framstår som oförmögen att erbjuda ett alternativ till kapitalismens världsbild bortom de misslyckade revolutionernas ostalgie. Denna studie kommer att utveckla en förståelse av Ljubljanaskolans analys av kommunismens arv i Östeuropa tillsammans med hur de ser på den mer övergripande frågan om de politiska idéernas aktualisering. Projektet ämnar skriva en retorisk historia, inspirerad av Hegels begreppshistoriska metod, där fokus kommer att ligga på hur kommunismbegreppet formas retoriskt i materialet utifrån tre perspektiv: Ljubljanaskolans analys av kommunismens aktualisering i Östeuropa, deras kritik av den samtida kapitalismen samt deras förståelse av den politiska idéns natur.

Demokritus skrattar
Barbara Cassin och sofistiken

Projekttid: 2019-2022

Huvudfinansiärer: Åke Wibergs stifelse och Helge Ax:son Johsons stiftelse

Om projektet

Detta projekt består delvis i ett översättningsarbete där Barbara Cassins tänkande för första gången ska presenteras i svensk språkdräkt. Behovet av ett sådant arbete är stort, inte minst då Cassin, till skillnad från många av sina föregångare (ex. Jean-François Lyotard, Jacques Derrida, Michel Foucault) och samtida kollegor (ex. Alain Badiou, Jacques Rancière), ännu inte har översatts till svenska i någon större omfattning. Dessutom har hon, under de senaste åren, fått en alltmer framskjuten position i det franska kulturlivet. Under 2014 erhöll hon den Franska hederslegionens riddarkors och Franska akademiens Grand prix de philosophie innan hon i maj 2018 valdes in på den 36:e stolen i Franska akademien. 2016 publicerade jag tre översättningar av Cassins texter tillsammans med en kortare introduktion i den nordiska retoriktidskriften Rhetorica Scandinavica. Målet med detta projekt är att färdigställa en bok med översättningar av hennes verk tillsammans med en omfattande introduktion av hennes tänkande och hennes plats i den samtida franska filosofin. Projektet innefattar också ett arbete med att färdigställa texter som behandlar Cassins tankar kring sofistiken.

holbein ambassadorsfxd
Diplomati och ideologi

Projekttid: 2012-2019

Huvudfinansiär: BEEGS

Bifinansiärer: Svensk-Franska stiftelsen och Gålöstiftelsen

Om projektet

Projektet ämnar att ta sig an diplomatin som sådan. Den mest grundläggande frågan är ”vad är diplomati?” som ställs i syfte att försöka visa att dess mål inte handlar om samarbete, kommunikation, förhandling, fredliga lösningar på konflikter eller ens spioneri eller krigföring med icke-våldsamma medel, utan att diplomati först och främst fungerar likt ett skydd från ett upplevt hot. Projektet utgår här från två hypoteser som jag ämnar bevisa: för det första att diplomati är en modern uppfinning och för det andra att diplomatin är en ideologisk statsapparat. Dessa hypoteser är därmed riktade dels mot idén att diplomati är en slags oundviklig mänsklig aktivitet (i och med att det är en modern uppfinning) och dels mot idén att diplomati handlar om externa relationer mellan stater existerande i ett tillstånd där ingen auktoritet finns att reglera deras interaktioner. Centralt för avhandlingen är Žižeks utveckling av ideologibegreppet, inte i betydelsen en slöja som döljer den materiella verkligheten utan snarare ideologi som en fantasi som formulerats som ett svar på ett trauma. Detta, tillsammans med hans läsning av Rancières begrepp arche-, para-, och metapolitik, har kommit att utgöra grunden för ett försök att läsa diplomatin inte som internationell politik eller förhandling mellan stater, utan som namnet på en ideologisk statsapparat med syfte att upprätthålla och reproducera de existerande produktionsförhållandena. Grundidén är alltså att visa hur diplomatin kan fungera som en ideologisk förträngning eller bortträngning [Verdrängung] alternativt som ett avvisande [Verwerfung] av statens inneboende antagonism. Utifrån detta utvecklas en förståelse av diplomatin som arche-politik, diplomatin som ultra-politik, och slutligen diplomatin som post-politik. Tanken är att dessa tre också sammanfaller med tre historiskt viktiga perioder i diplomatins historia: franska revolutionen, första och andra världskriget samt Sovjetunionens fall.

Hållbara ekonomier? Sveriges riksbank och klimatförändringarna

Projekttid: 2026-

Huvudfinansiär: Formas

Om projektet:

Frågan om huruvida det är möjligt att föra samman tillväxt och hållbarhet för att skapa hållbara marknader utgör fortsatt en stötesten inom vetenskaperna. Men även om det ännu inte existerar en vetenskaplig konsensus kring exempelvis nedväxt eller grön tillväxt att luta sig mot måste försöken att skapa hållbara marknader likväl fortgå. Ytterligare ett problem som kan uppstå i och med tvetydigheten hos ett begrepp som hållbarhet är att det tolkas olika när riksdagens lagstiftning omsätts i praktik av statliga myndigheter. Detta utgör huvudproblemet som projektet Hållbara ekonomier? Den svenska Riksbanken och klimatförändringarna tar sig an.

Publikationer

Samlat finns här information om och länkar till alla nu utgivna vetenskapliga monografier, antologier, artiklar och kapitel. Dessutom finns här en lista med utgivna översättningar.  

Monografier
Diplomacy & Ideology: From the French Revolution to the Digital Age (London: Routledge, 2020)
Köp

This innovative new book argues that diplomacy, which emerged out of the French Revolution, has become one of the central Ideological State Apparatuses of the modern democratic nation-state. The book is divided into four thematic parts. The first presents the central concepts and theoretical perspectives derived from the work of Slavoj ?i?ek, focusing on his understanding of politics, ideology, and the core of the conceptual apparatus of Lacanian psychoanalysis. There then follow three parts treating diplomacy as archi-politics, ultra-politics, and post-politics, respectively highlighting three eras of the modern history of diplomacy from the French Revolution until today. The first part takes on the question of the creation of the term ’diplomacy’, which took place during the time of the French Revolution. The second part begins with the effects on diplomacy arising from the horrors of the two World Wars. Finally, the third part covers another major shift in Western diplomacy during the last century, the fall of the Soviet Union, and how this transformation shows itself in the field of Diplomacy Studies. The book argues that diplomacy’s primary task is not to be understood as negotiating peace between warring parties, but rather to reproduce the myth of the state’s unity by repressing its fundamental inconsistencies. This book will be of much interest to students of diplomacy studies, political theory, philosophy, and International Relations.

The principal aim of this dissertation is to answer the age-old question What is diplomacy? But this study approaches the question in what might, on first look, appear oblique. By employing Slavoj Žižek’s reworked notion of Ideologiekritik with respect to the history, science, and artistic explorations of diplomacy, this work begins by extracting three of its essential problems: the name, death, and representation. A presentation of the central concepts and theoretical perspectives at play in Žižek’s work is elaborated upon, focusing on his understanding of politics, ideology, and the core of the conceptual apparatus of Lacanian psychoanalysis.

PDF

Sedan antiken har retoriken anklagats för att vara en omoralisk konst som endast bryr sig om framgång, helt utan hänsyn till det sanna eller det goda. Än idag, mer än tvåtusen år efter Platons förkastelsedom, saknar retorikvetenskapen en ingående diskussion kring frågan om retorikens etik.

Artiklar & kapitel
“Tragedy, then Farce: Slavoj Žižek’s Theory of Populism”, Crisis & Critique, (2025), vol. 12, no. 1, ss. 324-341. ISSN: 2311-5475.
cc 12 1 complete 1 page 0001
PDF

Slavoj Žižek is frequently portrayed as the paradigmatic anti- populist thinker. Yet he is also routinely criticized for endorsing populist causes in contemporary politics, not least after his infamous remarks concerning Donald Trump during the 2016 U.S. presidential election. This article aims to approach this supposed contradiction by examining Žižek’s theory of populism. Rather than reading his debate with Ernesto Laclau as primarily a confrontation between reformist populism and revolutionary communism, the article approaches it as a fundamental disagreement over  therelationship between theory and political practice. Through a close reading of Žižek’s engagement with Laclau, the analysis reveals how Žižek critiques what he perceives as a fetishistic tendency in Laclau’s thought which ultimately produces a deficient account of universalization
and results in the domestication of the constitutive negativity marked by the Lacanian objet a.

sru retoriska web 1 pages to jpg 0001
PDF

År 427 f.v.t., kort efter att ett inbördeskrig brutit ut på Sicilien, tog sig Gorgias till Aten. Han gjorde detta för att, i egenskap av sändebud, söka stöd i försvaret av sin hemstad Leontini efter att det mäktigare Syrakusa hade gått till militärt angrepp. Förutom att ha varit en viktig milstolpe i etablerandet av Gorgias ryktbarhet kan vi i denna resa se ett tidigt exempel på diplomatins och retorikens gemensamma historia.

retorikensvärde astagnell 1 page 0001
PDF

Denna artikel tar sin utgångspunkt i hur retoriken under moderniteten beskrivs som ett hot mot föreställningsförmågan och det genialiska ska-pandet i syfte att kunna ställa frågan om retorikens förmåga att tänka det nya. Mot denna splittring av den retoriska traditionen vänds sedan blicken mot strukturalismens reintegrering av retoriken, hur denna har grundats i en dunkel relation mellan språkligt och ekonomiskt värde samt hur i syn-nerhet Ernesto Laclau har hanterat denna fråga. Via Laclaus begrepp den tomma betecknaren och Marx dito den allmänna ekvivalenten utreds sedan tre potentiella läsningar av Laclaus teori om retoricitet och språkligt skapande. Genom dessa läsningar framträder risken med att modellera en språk- och retoriksyn på värdeformen, inte minst eftersom ett otillräckligt erkännande av denna modell också potentiellt underminerar Laclaus begrepp om retoricitet.

PDF

This article investigates the ambiguous status of rhetoric, situated between proper philosophy and mere sophistry, through Alan Badiou’s three exemplary f igures of thought: the philosopher, the anti-philosopher, and the sophist. With the recent return of the sophist in politics in the form of populist politicians, contemporary rhetorical studies have expressed a need for the discipline to reconsider its alliance with relativist sophistics. However, by studying Badiou’s three exemplary f igures, and relating them to his understanding of the three forms of negation, the article explores a possible rift between sophistical rhetoric and anti-philosophical populism that complicates prevalent understandings of the relationship between rhetoric, phi-losophy, and sophistics. Finally, the article brings up some issues concerning how to f it exemplarity in general, and the three exemplary f igures in particular, into the framework of Badiou’s entire philosophy and discusses how to potentially counter-act these limitations.

PDF

This article approaches a potential tension in the work of Slavoj Žižek between his cri-tique of communist ideology and his endorsement of the communist idea. The aim is to show how this endorsement, in effect, emerged out of Žižek’s sustained engagement with communist ideology. The article captures this transformation by focusing on his understanding of the notion of the idea and the ways in which ideology can be trans-gressed. The conclusion drawn is that in moving from a Kantian to a Hegelian notion of the idea, Žižek also leaves behind his initial Beckettian Leninism in favor of an under-standing of revolution that no longer depends on the heroic act of a subject, but on the immanent logic of the communist idea.

PDF

Denna artikel tar sin utgångspunkt i ett skifte inom retorikämnets demokratiförståelse där ett agonistiskt eller antagonistiskt perspektiv alltmer kommit att ersätta det konsensusinriktade demokratibegrepp som tidigare varit dominerande. Mer specifikt handlar det om hur denna förändrade utgångspunkt påverkar analysen av populistisk retorik då den, inom ramen för detta nya perspektiv, inte längre kan avfärdas som otvetydigt antidemokratisk. Artikeln tar sig an denna fråga genom en läsning av två tänkare av antagonismen, Slavoj Žižek och Ernesto Laclau, samt deras diskussion över populismen. Genom exempel hämtade från Nya Moderaternas retoriska förvandling under tiden i Allians för Sverige ämnar artikeln att, ur Žižeks och Laclaus respektive tänkande, utvinna två motsatta perspektiv på hur vi kan förstå retoriciteten hos det politiskas antagonistiska ontologi. Genom att, likt Laclau, lägga fokus på katakresen eller, likt Žižek, på ironin, kan en antagonistiskt orienterad retorik utveckla två motsatta perspektiv på populismens relation till demokratin.

PDF

In Peregrinations, Jean- françois Lyotard describes the inescapable feeling of inadequacy plaguing those who attempt to become philosophers: ”One declares oneself philosopher or writer. One must admit that one is an imposter. Any veritable thinking is accompanied by nothing but its own sense of indignity. The only mode of escaping this for an instant is to exhibit the impossible: one thinks here and now, with the situation, and in a single situation of thought at a time. So as that which menaces the work of thought (or of writing) is not that it remains episodic, but that it pretends to be complete.

PDF

In Homer, the word πόλις seems to simultaneously refer to two aspects of communal living. On the one hand, it signifies the physical space where a community has erected its dwellings, a meaning exemplified in the habitual question posed to every newly arrived traveler: where is your polis and where are your parents? But polis also signifies an imagined community, such as when “the whole city of the Troyans [Τρώων δὲ πόλις] has come out against them fearlessly”. And although these two significations of the concept are usually understood as inseparable sides of a whole, the ancient Greeks did nonetheless leave us with tales of how a polis could be brought along to a new location if necessity called for it.

PDF

I de avslutandestyckena av ”L’Étourdit”, ursprungligen en föreläsning framfördvid femtioårsjubileet av l’Hôpital Henri-Roussellei Paris 1972 och sedan publicerad året därpåi Scilicet, plockar Lacanpå nyttupp Demokritosatomism.Genom att återvända tilldenna lära, som tidigare diskuterats vid en av föreläsningarna i det elfte seminariet, öppnar Lacaninte barafrågan omnegativiteten, om varat och intet ochhur vi går från intetochvaratviablivandet till något,det vill sägafrågan om ontologinoch dess genesis, utan minst lika mycket ställer han frågan om det omedvetna och repetitionen. Upprepandet avDemokritosatomism, problemet som rörden och mēden,pekardärmed ut ett fundamentalt problem för psykoanalysen.

PDF

This article approaches the problem of post-truth and the opposition between philosophical dialectics and sophistic rhetoric. The antagonism is addressed through a reading of Žižek’s depiction of the ongoing discussion between Alain Badiou and Barbara Cassin, the ”new version of the ancient dialogue between Plato and the sophists,” as stained by sexual difference, and the dialectics between Parmenides and Gorgias. The article argues that only through acknowledging the inescapable failure of these sides to ever establish a complete totality are we capable of overcoming the antagonism that resides at their core, thus making a dialectical sophistics, on the basis of Žižek’s thought, possible. Thus, only by taking the path through post-truth can we attempt to reach the disavowed core of truth that haunts every failed system.

PDF

Retoriken och diplomatin delar något vi kan kalla representationens problem och som springer ur svårigheterna att någonsin på ett korrekt sätt representera någonting. Föreliggande artikel tar sig an detta gemensamma problem genom att undersöka de olika lösningar som erbjudits genom historien, något som tar oss från Platons och Aristoteles kritik av sofisterna, via Demosthenes och Aeschines ansträngningar att mäkla fred med Filip den II av Makedonien, till Rousseau, Kant och det samtida studiet av diplomatisk retorik. I Kants idé om den eviga freden och Perlmans begrepp om det universella auditoriet finner vi också något som framstår som modernitetens svar på detta antika problem, accepterandet av vad vi med Hegel skulle kunna kalla språkets och fredens dåliga oändlighet. Slut ligen diskuterar artikeln Lacans förståelse av diplomaten som representant och de möjligheter som erbjuds att undkomma den oändliga dialektiken mellan försöket och dess misslyckande.

retorikensvärde astagnell 1 page 0001
PDF

Texten ämnar undersöka vad Barbara Cassins omläsning av striden mellan filosoferna och sofisterna har för konsekvenser för den samtida förståelsen av kopplingen mellan Retoriken och det politiska. Via hennes kritik av Platon och Aristoteles utreds därmed effekterna av att konflikten mellan sofistik och filosofi inte främst rör kunskapen (epistemologi/doxologi) utan varat (ontologi/logologi). Med hjälp av begrepp från Lacans ­psykoanalys skrivs sedan grunden för vad ett logologiskt förhållningssätt till det politiska kan innebära fram.

Köp

Caves, images, and symbols are recurring topics in the work of Mats Rosengren, from his reading of Plato in his dissertation Psychagōgia – Konsten att leda själar, to his investigation of the world of paleolithic cave art in Cave Art, Perception and Knowledge. While other philosophers might have descended into the cave with the aim of guiding visitors back up into the blinding light of eternal truths, Rosengren seems to be at home in the underworld. Instead of dismissing the paintings that adorn its walls as merely shadowy copies or distorted images, or claiming that the truth of these pictures is readily available to us, Mats Rosengren invites any traveler joining him to understand them as different forms of sensemaking, forms which at first might appear foreign, but that, upon closer inspection, reveal themselves in all their complexity. In this volume, the contributors take on some of the key themes found in Rosengren’s work, mirroring the stylistic, generic, and topical range that characterizes it. The volume is titled “Shadows in the Cave”, signaling a focus not on eternal truth, but – alluding to Plato – on the shadowplay of our human caves.

PDF

This essay seeks to approach the current tensions within the European Union through the lens of the philosophy on perpetual peace. Beginning with Kant’s pamphlet On Perpetual Peace and his depiction
of it as “an infinite process of gradual approximation”, the text moves through Hegel’s concept of the necessity of war in order to develop an understanding of the emergence of war between modern nation states. Finally, it approaches Derrida’s critique of both Hegel and Kant as well as his own understanding of the conditions for peace in Europe, in an attempt to provide an explanation for the tensions haunting the EU during the last two decades.

PDF

Ett spöke går runt Europa – men det är inte retorikens spöke. Istället spökar det i retoriken. Ur en tusenårig historia stiger vålnader i lagerkrans och toga upp ur sina gravar med famnarna fulla av dammiga skrifter. De är gengångare med idéer om talet och kunskapen, om varat och logos, om demokratin och sanningen. De talar till oss på språk som sedan länge är döda

Antologier
Payne, David; Strandberg, Gustav & Stagnell, Alexander [red.]. Populism and The People in Contemporary Critical Thought: Politics, Philosophy and Aesthetics. (London: Bloomsbury Academic, 2023)
9781350183629 383x populism and the people in contemporary critical thought
Köp

Is populism the unsurpassable horizon of our own time or is it a temptation that should at all costs be resisted? Who, and to what end, does the jargon of populism serve?

To answer these questions, Alexander Stagnell, Gustav Strandberg, David Payne, and their contributors trace the socio-historical significance of the concept of ’The People’ in western philosophy and its relationship to the trend of populist politics today. Bringing together scholars from the fields of aesthetics, critical, cultural and political theory, philosophy, and rhetoric, this volume critically explores the issues facing contemporary society today.

With an international team of authors, each chapter speaks to a range of contexts recently affected by populism today, including Sweden, Brazil, Germany, Austria, France, and the UK. As political and economic establishments face a crisis of legitimacy, Populism and The People in Contemporary Critical Thought reveals the shaky foundations on which the concept of ’The People’ rests. Engaging with critical theory, feminist theory, Marxism, phenomenology, and psychoanalysis, this collection highlights how ’The People’ comes to stand in for both belonging and exclusion, enabling us to see the uses and abuses of such terminology as pressing theoretical and political concerns.

Köp

Caves, images, and symbols are recurring topics in the work of Mats Rosengren, from his reading of Plato in his dissertation Psychagōgia – Konsten att leda själar, to his investigation of the world of paleolithic cave art in Cave Art, Perception and Knowledge. While other philosophers might have descended into the cave with the aim of guiding visitors back up into the blinding light of eternal truths, Rosengren seems to be at home in the underworld. Instead of dismissing the paintings that adorn its walls as merely shadowy copies or distorted images, or claiming that the truth of these pictures is readily available to us, Mats Rosengren invites any traveler joining him to understand them as different forms of sensemaking, forms which at first might appear foreign, but that, upon closer inspection, reveal themselves in all their complexity. In this volume, the contributors take on some of the key themes found in Rosengren’s work, mirroring the stylistic, generic, and topical range that characterizes it. The volume is titled “Shadows in the Cave”, signaling a focus not on eternal truth, but – alluding to Plato – on the shadowplay of our human caves.