Hovets sofister: Diplomati, retorik och representationens problem

Sammanfattning

Retoriken och diplomatin delar något vi kan kalla representationens problem och som springer ur svårigheterna att någonsin på ett korrekt sätt representera någonting. Föreliggande artikel tar sig an detta gemensamma problem genom att undersöka de olika lösningar som erbjudits genom historien, något som tar oss från Platons och Aristoteles kritik av sofisterna, via Demosthenes och Aeschines ansträngningar att mäkla fred med Filip den II av Makedonien, till Rousseau, Kant och det samtida studiet av diplomatisk retorik.

I Kants idé om den eviga freden och Perelmans begrepp om det universella auditoriet finner vi också något som framstår som modernitetens svar på detta antika problem, accepterandet av vad vi med Hegel skulle kunna kalla språkets och fredens dåliga oändlighet. Slutligen diskuterar artikeln Lacans förståelse av diplomaten som representant och de möjligheter som erbjuds att undkomma den oändliga dialektiken mellan försöket och dess misslyckande.

Citera

APA

Stagnell, A. (2020). Hovets sofister: Diplomati, retorik och representationens problem. Rhetorica Scandinavica, 81, 48–64. https://doi.org/10.52610/rhs.v24i81.21

@article{stagnell2020hovets,
  author  = {Stagnell, Alexander},
  title   = {Hovets sofister: Diplomati, retorik och representationens problem},
  journal = {Rhetorica Scandinavica},
  number  = {81},
  pages   = {48--64},
  year    = {2020},
  doi     = {10.52610/rhs.v24i81.21}
}