Retorik A–Ö / Att övertyga / Enthymem

Enthymem ἐνθύμημα

Ett enthymem (även stavat entymem) är en retorisk slutledning som bygger på det sannolika snarare än det nödvändiga, och där en premiss ofta lämnas outtalad eftersom publiken förväntas fylla i den själv. Aristoteles kallade enthymemet för retorikens syllogism och såg det, tillsammans med exemplet, som den viktigaste formen av logos.

Retorikens syllogism

Aristoteles skiljer mellan två sätt att argumentera i retoriken, som motsvarar logikens två grundformer. Exemplet motsvarar induktionen: från ett enskilt fall dras en slutsats. Enthymemet motsvarar deduktionen: från en allmän regel dras en slutsats om ett enskilt fall.

Men enthymemet är enklare än dialektikens slutledningar. Dialektiken förs mellan två samtalspartner som båda behärskar metoden. Retoriken riktar sig till en bred publik som inte kan följa långa kedjor av resonemang, och som dessutom ska ta ställning till sådant som kan vara på olika sätt: framtiden, det förflutna, det rätta.

Den outtalade premissen

Ett enthymem behöver inte säga allt. ”Vi behöver hårdare straff för våldsbrott” bygger på en regel som talaren inte uttalar men som publiken antas dela: att hårda straff avskräcker. Aristoteles eget exempel är ännu kortare. För att visa att idrottaren Dorieus har vunnit en krans räcker det att säga att han har segrat i Olympia. Att segrarna i Olympia får en krans vet alla redan.

Just den outtalade premissen gör enthymemet starkt. Publiken deltar i slutledningen genom att själv fylla i det som saknas, och det den själv har tänkt ifrågasätter den sällan. Men det är också där kritiken ska börja: vad tas för givet, och håller det?

Sannolikheter och tecken

Enthymem bygger enligt Aristoteles antingen på det sannolika, det som oftast är fallet, eller på tecken. ”Om internet ger fler människor möjlighet att uttrycka sig, är det sannolikt att demokratin stärks” är ett argument från sannolikhet. ”Om sociala medier skapar stress, är det ett tecken på att de är skadliga” bygger på ett tecken.

Vissa tecken är säkra: den som har feber är sjuk. Andra är osäkra: att någon andas häftigt kan betyda feber, men också att hen just har sprungit.

Topoi för enthymem

Var hittar man de allmänna regler som enthymemen bygger på? Aristoteles svarar med toposläran. I Retoriken listar han 28 topoi som enthymem kan byggas på, bland dem motsatsen, det större och det mindre, och konsekvensen. Läs mer om topos.

Det skenbara enthymemet

Enthymem kan också vara skenbara: de ser ut att hålla men gör det inte. Ett av Aristoteles exempel är det som senare kallats post hoc ergo propter hoc, att det som kommer efter något också är orsakat av det. När den atenske politikern Demades påstod att Demosthenes politik hade orsakat Atens olyckor i kriget mot Makedonien var det möjligt, kanske till och med sannolikt, men inte nödvändigt.

Frågor