Troper och figurer
Troper är ord eller uttryck som används i en annan betydelse än den väntade, som när en metafor för över ett ord från ett område till ett annat. Figurer är när språket avviker från det vanliga mönstret och därför uppfattas som konstfullt, som i upprepningar, kontraster och ljudlekar. Tillsammans är de retorikens stilmedel, det som i vardagligt tal kallas retoriska grepp.
Mer än utsmyckning
Troper och figurer har länge betraktats som talets utsmyckning, något som läggs till när argumenten väl är på plats. I den klassiska retoriken hör de till elocutio, det tredje steget i den retoriska arbetsprocessen. Men de är aldrig bara ornament. En metafor väljer ett perspektiv och utesluter andra, och en välformad antites kan få ett val att framstå som självklart. Troper och figurer fungerar som argument, och därför är de en del av logos.
Vad är en trop?
Ordet kommer från grekiskans tropos, ”vändning”. I en trop vänds ordet bort från sin vanliga betydelse mot en annan. När Zlatan Ibrahimović säger att ”lejon jämför sig inte med människor” talar han inte om zoologi, utan om sig själv och sina kritiker.
De fyra mästartroperna
Den amerikanske retorikern Kenneth Burke samlade i essän ”Four Master Tropes” (1941) troperna kring fyra grundformer. De bygger på olika slags relationer mellan det som sägs och det som menas.
Metafor
Bygger på likhet: något förs över från ett område till ett annat. ”En skuldstorm drar in över Sverige.” ”Organisationen är ett skepp i storm.”
Metonymi
Bygger på närhet: något nämns genom det som hör samman med det. ”Pennan är mäktigare än svärdet.” ”Riksdagen har beslutat.”
Synekdoke
Bygger på kvantitet: delen står för helheten, eller helheten för delen. ”Caesar besegrade gallerna.” ”Vi behöver fler händer i projektet.”
Ironi
Bygger på motsats: man säger det motsatta mot vad man menar. ”Landslaget var fantastiskt i går!”, efter en förlust.
Fyra slags figurer
Figurerna brukar delas in efter vilken nivå i språket de arbetar på.
Fonetiska figurer
Skapar mönster i ljudet, som allitterationen i Volvos slogan ”Volvos värde varar”.
Ordfigurer
Upprepar ord eller fraser, som anaforen ”I have a dream” i Martin Luther Kings tal 1963.
Satsfigurer
Förändrar det grammatiska mönstret, som när en mening bryts itu: ”Inte för de rika. Men för de kloka.”
Tankefigurer
Ordnar innehållet och tanken, som antitesen i ”den enes njutning, den andres plåga”.
Den retoriska frågan
En retorisk fråga ställs inte för att få ett svar, utan för att publiken redan ska ha svarat i tanken. ”Blev inte du arg när du fick veta att Facebook och Google säljer information om dig?” Frågan förutsätter både ett faktum och en känsla, och den som lyssnar har svårt att säga nej utan att först ifrågasätta premissen. Därför verkar den retoriska frågan lika mycket genom pathos som genom logos.
Stilnivåer
Den klassiska retoriken knöt troper och figurer till tre stilnivåer, som i sin tur motsvarade talarens tre plikter.
Hög stil
För högtidliga tillfällen, med många troper och figurer. Hör samman med plikten att röra publiken, movere.
Mellanstil
För de flesta tillfällen, med lagom utsmyckning. Hör samman med plikten att behaga, delectare.
Låg stil
Nära vardagsspråket, med lite utsmyckning. Hör samman med plikten att undervisa, docere.
Vilken nivå som passar avgörs av situationen, av det som grekerna kallade to prepon och romarna decorum: det passande.
Troper och figurer i bilder
Troper och figurer finns inte bara i språket. En bild kan vara en metafor eller en metonymi lika väl som ett ord. Ett nedslitet och smutsigt riksvapen kan stå för en hel nation, delen för helheten, och samtidigt låta förfallet representera landets tillstånd. Bilden argumenterar då utan ett enda ord: ingen bryr sig längre, och landet har förfallit. Läs mer på sidan om visuell retorik.
Vill du använda språkets bilder medvetet i dina egna tal och texter? Det övar vi på i mina kurser.
Frågor
Vad är skillnaden mellan en trop och en figur?
En trop ändrar ett ords betydelse, som när ”lejon” betyder en människa. En figur ändrar formen, alltså hur orden ordnas, upprepas eller låter, utan att orden i sig får en annan betydelse.
Vad är retoriska grepp?
Retoriska grepp är ett vardagligt samlingsnamn för de medel en talare använder för att övertyga. Oftast menas troper och figurer, men ibland också argument och bevismedel som ethos, pathos och logos.
Vilka är de vanligaste stilfigurerna?
Bland de vanligaste är metafor, liknelse, allitteration, anafor, antites och retorisk fråga. Liknelsen är en metafor som gör jämförelsen öppen med ”som”: ”stark som en björn”.

Källor
Quintilianus, Institutio oratoria 8.6 och bok 9
Cicero, Orator 69–99
Kenneth Burke, ”Four Master Tropes”, i A Grammar of Motives (1945)