I en artikel nyligen publicerad i Rhetorica Scandinavica har jag tagit mig an den populistiska vändning som Nya Moderaterna tog under Fredrik Reinfeldt. Syftet med artikeln är att diskutera de grundläggande schismerna i Slavoj Zizeks och Ernesto Laclaus debatt rörande populismbegreppet. Även om dessa båda tänkare ofta, och inte utan anledning, har setts som närstående, finns det också vissa fundamentala skillnader vilka accentuerades under deras debatt om populismbegreppet. Detta blir än tydligare om vi försöker förstå den populism som Fredrik Reinfeldt och de Nya Moderaterna representerade i svensk politik under det tjugoförsta århundradets första decennium.
Kategori: Publikationer
Här finns inlägg och information om tidigare och kommande publikationer.
Boksamtal: “Vad ska vi göra åt folket?”
På torsdag (16/2 2023) med start 18.30 anordnas ett boksamtal på Aspuddens bokhandel med anledning av den nyutkomna Populism and the People in Contemporary Critical Thought (red: David Payne, Alexander Stagnell och Gustav Strandberg). Temat på samtalet är ’Vad ska vi göra åt folket?’
Samtalet kommer att utgå ifrån bidragen i antologin och adressera frågan om hur ”folket” ska förstås idag. I takt med att det globala kapitalets makt har blivit allt mer förhärskande har både det demokratiska och det anti-demokratiska motståndet mot globaliseringen allt oftare kommit att åberopa folkets kraft och legitimitet. Fastän vår tid ofta beskrivs som ”post-ideologisk” kan vi idag bevittna hur de politiska ismerna återigen gör sig gällande. Alla dessa ideologier – populism, nationalism, fascism, socialism, liberalism – vilar dessutom på motstridiga och sinsemellan oförenliga idéer om folket. Mot bakgrund av denna politiska situation är det därför viktigt att återigen väcka frågan om vem eller vad folket egentligen är, samt att ställa frågan om begreppet ”folk” fortfarande kan utgöra grundvalen för emancipatorisk politisk förändring? Under boksamtalet kommer deltagarna att närma sig dessa frågor genom att tillsammans diskutera begreppets politiska, estetiska och filosofiska historia.
Deltagare:
Stefan Jonsson, professor i etnicitet, REMESO (Linköping University)
Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor i filosofi (Södertörns högskola)
David Payne, forskare (Södertörns högskola)
Moderator:
Gustav Strandberg, forskare (Södertörns högskola)
Om atomismen hos Cassin och Hegel
I en ny artikel i filosofitidskriften Res Cogitans tar jag mig an frågan om relationen mellan språket och verkligheten i Barbara Cassins sofistiska tänkande. Mer specifikt fokuserar jag på hennes tolkning av Jacques Lacans läsningar av Demokritos atomism och idén om att atomen och intet är sofistiska skapelser som på samma gång följer och undviker språkets logik. I texten försöker jag ta mig an Cassins läsning av Demokritos den i ljuset av Lacans och Hegels respektive förståelse av atomismen. Mer specifikt berör texten skillnader i den materialism som alla tre tänkare identifierat i Demokritos tänkande och hur denna ser på förhållandet mellan det reella och språket eller diskursen. Fokus ligger här på förståelsen av den, det grekiska ord som vare sig betecknar något eller intet och som Demokritos, både med och mot det grekiska språkets grammatik, uppfinner. Avslutningsvis föreslås en läsning av den som framhäver dess dubbla roll som såväl rest som initial brist och som visar hur diskursens misslyckande också fångar det rellas dito.
Ny artikel om retorik, diplomati och representation
Jag har nyligen skrivit en artikel som behandlar representationens problem genom retorikens och diplomatins gemensamma historia. Texten finns nu tillgänglig i nummer 81 av Rhetorica Scandinavica, den nordiska retorikforskningstidskriften. Jag tog mig an detta gemensamma problem genom att först undersöka de olika lösningar som erbjudits genom historien, något som gör det möjligt att röra sig från Platons och Aristoteles kritik av sofisterna, via Demosthenes och Aeschines ansträngningar att mäkla fred med Filip den II av Makedonien, till Rousseau, Kant och det samtida studiet av diplomatisk retorik. I Kants idé om den eviga freden och Perlmans begrepp om det universella auditoriet fann jag också något som framstår som modernitetens svar på detta antika problem, accepterandet av vad vi med Hegel skulle kunna kalla språkets och fredens dåliga oändlighet. Slutligen diskuterade jag Lacans förståelse av diplomaten som representant och de möjligheter som erbjuds att undkomma den oändliga dialektiken mellan försöket och dess misslyckande
Diplomacy and Ideology ute nu
Efter viss försening finns nu, Diplomacy and Ideology: From the French Revolution to the Digital Age nu tillgänglig i fysisk form. Boken, som givits ut i serien Routledge New Diplomacy Studies, behandlar diplomatins begrepp och historia. Med utgångspunkt i de i dag spridda idéerna om att diplomatin antingen alltid utgjort en ofrånkomlig del av alla mänskliga samhällen eller att det är en praktik som utvecklades i takt med den moderna nationalstaten, menar denna bok att diplomatin, i egentlig mening, först såg dagens ljus under den franska revolutionen. Genom att följa diplomatins utveckling från den revolutionära eran till dagens digitala värld argumentera också boken för att tiden kring sekelskiftet 1700-1800 har kommit att definiera tre för diplomatin återkommande problem: dess mångtydiga namn, hotet om dess död och representationens misslyckande.
Boken är indelad i fyra teman. Det första presenterar de centrala begrepp och teoretiska perspektiv som hämtas från Slavoj Žižeks arbeten. Här ligger fokus på hans förståelse av relationen mellan det politiska och ideologi samt den begreppsapparat som Žižek hämtar från den lacanianska psykoanalysen. Därefter följer tre delar som behandlar diplomatin som archi-politik, ultra-politik och post-politik, vilka var och en fokuserar på tre för diplomatin viktiga historiska perioder från den franska revolutionen fram till idag. Den andra delen tar sig därmed an skapandet av begreppet diplomati, som skedde under den franska revolutionen. Den tredje delen går sedan vidare med de effekter som de två världskrigen hade på diplomatin innan den fjärde och sista delen undersöker det senaste skiftet i den moderna diplomatin, Sovjetunionens fall, och hur detta förändrar hela spelplanen för samtida diplomatistudier. Boken argumenterar för att diplomatins främsta uppgift inte ska förstås som att förhandla fram fred mellan krigförande parter, utan snarare är den satt att reproducera en myt om statens enighet genom att förtränga dess grundläggande motsättningar.
Ny artikel i Philosophy & Rhetoric som behandlar Žižek, Cassin och Badiou
Nyligen gavs min artikel “Slavoj Žižek and Dialectical Sophistics: On the Relationship between Dialectical Philosophy and Philosophical Rhetoric” ut i den amerikanska retoriktidskriften Philosophy & Rhetoric. Artikeln utgör ett försök att ta sig an frågan om det så kallade postsanningstillståndet (och den kritik av retoriken som följer med detta begrepp) genom en läsning av sofistens problem i Barbara Cassins och Alain Badious pågående filosofiska diskussion. Utgångspunkten är Slavoj Žižeks beskrivning av Badiou och Cassins debatt som genomsyrad av den sexuella skillnaden, något som erbjuder en öppning att utveckla en väg ut postsanningens återvändsgränd via den bortträngda sanning som upprätthåller antagonismen mellan filosofin och sofistiken.
Min monografi om diplomatins ideologi finns nu ute som e-bok.
På grund av den pågående coronakrisen har publiceringen av min bok Diplomacy and Ideology: From the French Revolution to the Digital Age blivit något försenad. Dock finns den från och med i dag tillgänglig som ebok från Routledge. I denna bok, i vilken jag behandlar diplomatins begrepp och historia, argumenterar jag för att diplomatin har förvandlas till en av den moderna nationalstatens mest centrala ‘ideologiska statsapparater’.
Boken är uppdelad på fyra teman där det första presenterar de centrala teoretiska ingångarna lånade från Slavoj Žižeks verk. Här ligger fokus på hur Žižek förstår relationen mellan det politiska och ideologi samt hur det är möjligt att använda den begreppsapparat från den lacanianska psykoanalysen som han gör bruk av i sina analyser. Därefter följer tre delar som behandlar diplomatin i egenskap av archi-politik, ultra-politik och post-politik. Vart och ett av dessa avsnitt fokuserar på en för diplomatin viktig historisk epok från den franska revolutionen fram till i dag. Den andra delen tar sig därmed an skapandet av begreppet diplomati och hur detta kom att färgas av den franska revolutionens värden. Den tredje delen går sedan vidare med de effekter som de två världskrigen hade på diplomatin innan den fjärde delen undersöker det senaste skiftet i den moderna diplomatin, Sovjetunionens fall, och hur detta förändrar hela spelplanen för fältet diplomatistudier som kom att formeras kort därefter. Boken argumenterar för att diplomatins främsta uppgift inte ska förstås som att förhandla fram fred mellan krigförande parter, utan snarare är den satt att reproducera en myt om statens enighet genom att förtränga dess grundläggande motsättningar.
Om diplomati och krig i Europa
Nyligen bidrog jag med en text om diplomati och krig till ett specialnummer av tidskriften Crisis and Critique på temat Europas framtid. Frågan som ställdes av redaktörerna Frank Ruda och Agon Hamza fokuserade på den pågående politiska krisen i Europa: Är den permanent? Förvärras den? Har vi vant oss vid att leva i ett konstant tillstånd av kris? Hela numret finns tillgänglig gratis här och innehåller intressanta texter av bland annat Slavoj Žižek, Wolfgang Streeck och Judith Balso.
I min essä försökte jag ta mig an de pågående konflikterna inom EU genom den eviga fredens filosofi. Med utgångspunkt i Kants pamflett “Om den eviga freden” och hans definition av den som en “oändlig process av gradvis närmande” rör sig texten via Hegels begrepp om krigets nödvändighet i syfte att utveckla en förståelse av hur krig mellan de moderna nationalstaterna uppkommer. Avslutningsvis tar sig texten an Derridas kritik av såväl Hegel som Kant samt hans egen förståelse av vad som krävs för att Europa ska få uppleva fred. Tillsammans utgör detta ett försök att förklara de konflikter som hemsökt det Europeiska projektet under de senaste två decennierna.