En av anledningarna till att jag som student en gång sökte mig till retoriken var mitt intresse för politik, och det var också kopplingen mellan retorik och politik som senare kom att väcka mitt intresse för att forska i ämnet. Därmed har också min forskning ständigt rört sig kring frågan om det politiska och hur detta fält kan tänkas i skärningspunkterna mellan retorik och andra discipliner, framförallt politisk filosofi, statsvetenskap och psykoanalys. En central utgångspunkt har för mig ständigt varit att språkandets natur på samma gång utgör förutsättningen för politiska praktiker samtidigt som det också omöjliggör realiserandet av det politiska idealet. Vårt uppdrag som retoriker blir därmed (precis som redan Aristoteles påpekade) inte att instruera i konsten att producera övertygande tal, utan snarare att försöka förstå effekterna av detta tillstånd, att se hur övertygandets konsekvenser visar sig i talet. Jag har i mina publikationer därför bland annat arbetat med att förstå den retoriska funktionen hos politiska begrepp, så som diplomati och populism, samt med frågor som rör sofisten som en problematisk figur i demokratin, retorikens relation till filosofin samt frågor om relationen mellan krig och diplomati. Jag är publicerad i sakkunniggranskade tidskrifter som Philosophy & Rhetoric och Rhetorica Scandinavica och internationellt renommerade vetenskapliga tidskrifter som Crisis and Critique. Jag har dessutom skrivit två monografier, den senaste med titel Diplomacy and Ideology: From the French Revolution to the Digital Age publicerad av Routledge i juli 2020.
Med start i januari 2022 arbetar jag med ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådets internationella postdokprogram. Projektet har titeln Sofisternas återkomst? Demokrati, retorik och postsanning i populismens tidevarv och ämnar utveckla en förståelse av demokratins status idag med fokus på det konstanta hot som vältalare och sofister utgör mot folkets suveränitet. Mer specifikt kommer projektet att ta sig an populismens och sofistens roll allt viktigare roll i det politiska tänkandet sedan slutet av sextiotalet med syfte att undersöka vad arbetet med dessa begrepp säger oss om demokratins funktion och status idag.